I trängseln utanför
sen december ingen snö
jag följer efter dej
genom kön
du stryker fingrarna lätt mot min kind
och vid ett ögonblick
då allt står still
Så får jag en chans att säga
allt det jag aldrig sagt
så får jag en chans att ge dej
allt det du aldrig haft
men jag är för feg
det finns ett enkelt svar
du är varm när jag är kall
du tar så liten plats
jag tar allt
Jag trycker läpparna
lätt mot din hals
du frågar: "Gråter du? Du smakar salt"
Dom små små orden är svåra ord
å dom hårda orden är enkkla ord
jag fick chansen du gav mej chansen
men nu är det för sent...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar